Så klarar Loomis sedelutbytet

Så klarar Loomis sedelutbytet

Nu har Riksbanken visat upp de nya sedlarna – kolla här hur de ser ut! Läs också om hur tidsplanen för utbytet ser ut, vilka säkerhetsdetaljer som är nya och, inte minst, om hur Loomis arbetar för att utbytet ska ske så säkert och smidigt som möjligt.

Den 16 februari visade Riksbanken äntligen upp de nya sedlarna och mynten – på riktigt. Tidigare har skisser visats men nu var det "the real deal" som klistrats upp på stora skärmar i Riksbankens lokaler.

Sedlarna har, som vi skrivit om tidigare, tema Kulturresan och är skapade av den grafiske formgivaren Göran Österlund. På sedlarna finns kulturpersonligheter som Evert Taube, Birgit Nilsson och Greta Garbo, representerandes landskap från söder till norr. De nya mynten har tema sol, vind och vatten och är helt nickelfria.

I den första etappen, med start den 1 oktober, kommer 20-, 50-, 200- och 1000-lapparna att bytas ut. 200-lappen är alltså en helt ny valör. De gamla sedlarna blir ogiltiga den 30 juni 2016.

Nästa etapp i utbytet sker med start den 1 oktober 2016, då 100- och 500-lapparna samt 1-, 2- och 5-kronorna kommer att bytas ut. 2-kronan är en nygammal valör (den har inte tillverkats sedan 1971 men är fortfarande giltig) och 10-kronan behålls i nuvarande form. De gamla sedlarna blir ogiltiga den 30 juni 2017.

– Den nuvarande sedelserien har trettio år på nacken och även om vi har gjort löpande säkerhetsuppgraderingar så kommer man någon gång till en punkt när de gamla sedlarna blir omoderna. Och den punkten hade vi nått nu, sade Stefan Ingves, riksbankschef, under presskonferensen.

Nya säkerhetsdetaljer

De nya sedlarna har två nya säkerhetsdetaljer, en färgskiftande bild som går från guld till grönt när man vickar på sedeln, och ett säkerhetsband som löper i pappret och finns på högvalörerna, alltså från 100-lappen och uppåt. De nya sedlarna är också mindre i formatet och mynten väger ungefär hälften så mycket som de nuvarande.

– Att formatet är nytt betyder givetvis att vi måste ställa om våra system och maskiner, men det ser vi inte som något problem. Vi vet ju hur vi ska göra, det ska bara göras när det är dags, säger Ricard Sörman, projektledare för mynt- och sedelutbytet på Loomis.

Mynt- och sedelutbytet kommer givetvis att innebära att det periodvis är en mycket större mängd kontanter i omlopp i samhället. Utbytet sker främst via handel och uttagsmaskiner, även om några banker har lovat att vara behjälpliga. För Loomis del innebär det att antalet transporter ökar märkbart.

– Vi kommer givetvis att köra fler dagskassor, större mängder kontanter och fler transporter till depån. Planeringen för utbytet har pågått länge vilket gör att vi kommer att vara väl förberedda och har de resurser som behövs för att utbytet ska ske så smidigt som möjligt, säger Ricard Sörman 

Planering viktigt

Erfarenheterna från det tidigare utbytet av 50-lappen och den gamla 1000-lappen, som skedde under 2013, har gett bra kunskaper om alla små detaljer som ska uppmärksammas för att ett utbyte ska flyta smidigt.

– Man kan ju vara tacksam för att vi fick den "övningen", i lite mindre skala, först. Så just nu känner vi oss lugna med utbytets första etapp, och jobbar egentligen mer mot etapp två, säger Ricard Sörman.

För att allt ska flyta så smidigt som möjligt för kundernas del handlar det mest om planering – även om Ricard tror att utbytet kommer att ske successivt och kanske inte kommer att märkas så mycket över en natt.

– Alla nya sedlar kommer ju inte att komma ut samtidigt så jag tror nog att det kan vara ganska mycket "business as usual" till att börja med. Alla automater kommer till exempel inte att ha 200-kronorssedeln från dag ett och 1000-lappen är det inte så stor omsättning på i handeln. Förutsatt att man ser över sin planering, som att beställa extratransporter till exempel, så tror jag att de flesta berörda aktörer kan känna sig lugna. Det här kommer vi att fixa på ett smidigt sätt, säger Ricard Sörman. 

Följ oss: