Nya regler föreslås för kontanthantering

Den 1 september kom Kontanthanteringsutredningen med sitt betänkande. Utredningen föreslår bland annat att en tillsynsmyndighet för uppräkningsföretag tillsätts, att Riksbanken får ett övergripande ansvar för kontanthanteringskedjan och att ett nytt lagrum för uppräkningsföretagens verksamhet införs. "Vi välkomnar de förslag som utredningen lagt", säger Lars Magnusson, compliance officer på Loomis

Efter skandalen 2012, då Panaxia gick i konkurs med stora skulder och rättsliga efterspel, tillsatte regeringen en utredning för att se över hur den svenska kedjan för kontanthantering fungerade. Man ville helt enkelt kartlägga kontanthanteringsprocessen och identifiera eventuella brister.

Den 1 september kom utredningens förslag – med det övergripande resultatet att kontanthanteringskedjan i Sverige fungerar väl, men är sårbar i vissa led. 

– En av de viktigaste förändringarna som utredningen föreslår är att uppräkningsföretagen får en egen tillsynsmyndighet. De andra delarna i kontanthanteringskedjan har redan sina egna tillsynsmyndigheter; när pengarna befinner sig i rörelse på vägarna är det Länsstyrelsen och när pengarna väl sitter på kontot är det lagstiftningen kring bankerna som styr, och Bankinspektionen med flera som är tillsynsmyndigheter. Men för uppräkningsprocessen har det hittills saknats en uttalad tillsynsmyndighet och där föreslår utredningen en förändring, säger Lars Magnusson, compliance officer på Loomis.

Utredningen föreslår att Riksbanken blir ny tillsynsmyndighet för uppräkningsföretagen, men beslut kan fattas först när regering och remissinstanser är nöjda med utredningens betänkande och det har förelagts Riksdagen. Lagstiftningen kan dock som tidigast träda i kraft den 1 juli 2015. Riksbanken har själv uttryckt viss tveksamhet för uppgiften – men vilken myndighet det blir som får uppdraget spelar egentligen mindre roll, säger Lars Magnusson.

– Det viktiga för branschen är att det kommer en ny tillsynsmyndighet, vad det sen står på dess brevlåda är mindre viktigt. Det avgörande är att myndigheten har en överblick över uppräkningsföretagen och dess verksamheter och i tid kan upptäcka om något är på väg att gå fel, som i Panaxia-fallet.

Ny lagstiftning 

En annan viktig förändring som utredningen föreslår är ett nytt lagrum för uppräkningsverksamheter, som bland annat ska fastslå att de pengar kunden lämnar till uppräkningsföretaget ska vara insatta på kundens konto senast tre bankdagar efter att de mottagits på uppräkningscentralen. Här har tidigare helt saknats regleringar, även om bland andra Loomis har använt sig av Lagen om redovisningsmedel som ett stöd i verksamheten.

– Det här är ett viktigt förslag som verkligen täpper till ett hål som tidigare funnits i kedjan. Panaxias dolda skulder skulle antagligen upptäckts betydligt tidigare och en tillsynsmyndighet hade kunnat agera kraftfullt utifrån den nu föreslagna lagstiftningen, säger Lars Magnusson.

Om vi förutsätter att utredningens förslag realiseras – hur påverkar det Loomis verksamhet? 
– När det gäller det nya lagrummet så blir det ingen skillnad för oss eftersom vi internt redan har hårdare regler än så. Våra avtal med kunderna säger att pengarna ska finnas på deras konto normalt inom två bankdagar. Blir det en ny tillsynsmyndighet kommer det att innebära en del administrativ merarbete för oss, eftersom vi nu ska ha kontakt med ytterligare en myndighet.

Betyder det ökade kostnader – som i slutänden era kunder får stå för?
– Vi vet ju ännu inte vilken omfattning den ökade administrationen kommer att ha men ja, man kan ju anta att det kommer att föra med sig vissa ökade kostnader för oss. Det är dock ännu alldeles för tidigt att säga. Men jag vill verkligen understryka att vi på Loomis välkomnar de här förslagen. De borgar för att bara seriösa aktörer ges möjlighet att agera i branschen och det tycker vi är väldigt positivt.

– Slutligen skulle jag också vilja berömma utredningen för ett minst sagt gediget arbete. Kartläggningen och historiken är mycket väl dokumenterade. Vill man veta hur de svenska kontanternas nutidshistoria ser ut, och även få en internationell utblick, så kan jag verkligen rekommendera att man läser utredningen, säger Lars Magnusson.

Följ oss: