Ny lag om penningtvätt

Ny lag om penningtvätt

I somras kom en ny lag om penningtvättsbrott som bland annat gör det lättare att beslagta pengar som kommer från brottslig verksamhet. För Loomis del innebär lagändringen bland annat högre krav på kundkännedom och analys av transaktioner.

Den nya lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2014, ersätter de tidigare bestämmelserna om penninghäleri.

– I den nya lagen har man bland annat kriminaliserat självtvätt, det vill säga att tvätta pengar från brott man själv begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster. Den nya lagen förtydligar också att det inte behöver  bevisas ett konkret förbrott, det vill säga det räcker med att kunna bevisa att pengarna kommer från brott i mera obestämd mening, säger Katarina Mörnstad, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Den nya lagen gör det också möjligt att göra penningbeslag, det vill säga beslagta tillgångar på exempelvis ett konto.

Både den lag som kom i somras och den lag om penningtvätt som kom 2009 är till viss del anpassningar till bestämmelser från internationella organisationer och myndigheter som EU och FN. Syftet med att göra lagarna mer likvärdiga är bland annat att skapa bättre förutsättningar för att komma åt den internationella brottsligheten. 

– Det är ännu för tidigt att se om den nya lagen gett någon effekt. Men för oss svenska myndigheter har den helt klart inneburit ett tydligare fokus och ett större samarbete, både när det gäller rättsliga och praktiska frågor, säger Katarina Mörnstad.

Ökad analys och kundkännedom

För Loomis del har lagändringen inneburit förändringar på främst två områden – kundkännedom och analys av transaktioner.

– För att uppfylla de krav som ställs behöver vi lära känna våra kunder ännu bättre. Vi ska veta vilken verksamhet de har, på vilket sätt de kommer att använda våra tjänster och stämma av dem mot EU:s sanktionslista. Allt för att vi ska kunna få en uppfattning om deras normala verksamhet och på så sätt också kunna upptäcka avvikande aktiviteter, säger Anna Fernström, funktionsansvarig AML på Loomis.

I största möjliga mån samlar Loomis in informationen via externa aktörer, för att inte kunden ska störas av onödiga frågor. Men det finns också fördelar med en ökad kundkännedom – inte minst för kunden själv.

– När vi lär känna våra kunder bättre får vi också en tydligare bild av deras behov. Det hjälper oss helt enkelt att erbjuda mer relevanta tjänster, säger Anna Fernström.

Den andra delen av de krav som den nya lagen ställer på Loomis innefattar en ökad analys av de transaktioner som genomförs.

– Numera analyserar vi alla transaktioner som görs och syftet är främst att upptäcka avvikelser. En första analys görs digitalt och sen tittar vi manuellt närmare på eventuella avvikelser som dyker upp. Är det något som verkar misstänkt så har vi skyldighet att rapportera det till Finanspolisen, säger Anna Fernström.

Även om den nya lagen har inneburit en del merarbete så är Loomis positiva till att den implementerats.

– Kanske känns det extra viktigt för oss med stärkta åtgärder mot den här typen av kriminalitet, eftersom vår verksamhet ibland drabbas av den. Och vi tycker oss redan ha märkt en ökad samordning mellan olika myndigheter, som vi på sikt tror kommer att leda till mer effektiva åtgärder mot en organiserade ekonomiska brottsligheten, säger Anna Fernström.

Följ oss: