Kontantuppror – därför är kontanterna viktiga för samhället

Ett samhälle utan kontanter stänger ute svaga grupper, gör det ekonomiska systemet mer sårbart och urholkar medborgarnas integritet. Ändå går vi mot ett samhälle där kontanterna är hotade till förmån för kortbetalningar.

Men det är inte en konsumentdriven utveckling – utan en som ligger helt i storbankernas intresse, menar Björn Eriksson, före detta Rikspolischef och initiativtagare till Kontantupproret.

För de flesta av oss är nog ett samhälle helt utan kontanter otänkbart. Även om vi i stor utsträckning använder kort så finns det ju alltid tillfällen när det vore svårt att klara sig utan "reda pengar".

Ändå är det åt det hållet utvecklingen går, menar Björn Eriksson, före detta Rikspolischef och initiativtagare till Kontantupproret. Problemet är bara att vi inte går mot ett kontantlöst samhälle för att konsumenterna önskar det – utan för att bankernas vinstintresse tillåts styra utvecklingen.

– När vi drog igång det här för ungefär ett år sedan märkte vi väldigt snabbt att det fanns ett stort intresse för frågan – och en stor irritation. Något hade bubblat under ytan men det hade inte funnits något sätt att kanalisera ilskan på. Så nu är vi ett stort nätverk av vitt skilda grupper som arbetar med frågan, från pensionärsorganisationer och småföretagare till idrottsrörelsen, säger Björn Eriksson.

Vitboken tar hål på argument

I den vitbok som Kontantupproret gav ut förra året listas en rad argument som banker och kortföretag använder för att övertyga oss konsumenter om att kontanter har många nackdelar Det kan handla om allt från att pengar är en bakteriehärd till att de ökar risken för rån och är dåliga för miljön, eftersom de måste fraktas runt.  

– De argument som de sprider håller inte. Till exempel finns det begränsade mängder bakterier på sedlar och mynt men de överlever sällan längre än några timmar och är i vilket fall bara harmlösa hudbakterier. Antalet bankrån har minskat från 110 stycken år 2008 till 20 stycken år 2013, och det är förmodligen en försvinnande liten del fysiska pengar som stjäls, jämfört med de som försvinner via kortbedrägerier. Och när det gäller miljöpåverkan finns det väldigt lite siffror att tillgå eftersom bankerna inte släpper några, säger Björn Eriksson.

Demokratin satt ur spel

Allvarligast i bankernas pådrivning mot ett kontantlöst samhälle är dock att demokratiprocessen helt satts ur spel.

– Det är de tre storbankerna Swedbank, SEB och Nordea, som tillsammans med VISA och Mastercard, driver på utvecklingen. Handelsbanken har sagt sig vilja behålla kontanterna så länge deras kunder vill ha dem. Men dessa fem aktörer har helt kört över den demokratiska processen och försöker uppnå ett kontantlöst samhälle i det tysta. Trots att kontanter är ett legalt betalningsmedel och inte kan tas bort utan att det fattas politiska beslut om det, säger Björn Eriksson.

Bland de krav som Kontantupproret ställer finns att politikerna ska ta tillbaka initiativet och kräva att den aktör som får banktillstånd också ska kunna hantera kontanter, att kommuner inte ska behandla anbud från banker som inte erbjuder kontanthantering och att bankerna ska offentliggöra hur stora belopp de varje år lägger ut för att kompensera de kunder som utsatts för kortbedrägerier, så att eventuella jämförelser blir rättvisa.

Och om man är privatperson och vill vara med och protestera – hur gör man då?

– Då tycker jag att man ska göra sin röst hörd genom att dels gå in på sitt bankkontor och tala om vad man tycker, dels gå in på kontantupproret.se och skriva på. Vi är många som är upprörda över den här utvecklingen och tillsammans kan vi kräva förändring.

Följ oss: