Nästa fas i sedelutbytet

Nästa fas i sedelutbytet

Första etappen i sedelutbytet, som är det största i Sveriges historia, är nu klart och de gamla 1000- och 50-lapparna är ogiltiga. Nu väntar nästa etapp – och nya utmaningar. Henrik Björkman, CM-ansvarig på Loomis, delar med sig av sin analys av vad berörda aktörer bör göra för att få utbytet att fungera så smidigt som möjligt.

Fram till och med 2017 ska alla svenska sedlar och mynt, utom tiokronan, samlas in och bytas ut. Och det handlar om stora mängder – vid årsskiftet 2013-2014 fanns ungefär 340 miljoner sedlar i cirkulation i samhället, till ett värde av 80,3 miljarder kronor.

Den första etappen av sedelutbytet är nu avklarad: den 31 december 2013 blev 50- och 1000-lappar utan folieband ogiltiga. I början av januari hade Riksbanken fått in 11 av 14 miljarder av de gamla 1000-lapparna.

– Svenskarna har varit duktiga men det saknas fortfarande 3 miljarder, vilket är mycket pengar, säger Christina Wejshammar, enhetschef på Riksbanken.

För 50-lapparna är statistiken sämre; vid samma tidpunkt hade Riksbanken fått in sedlar till ett värde av 5 miljoner kronor av totalt 200 miljoner kronor.

– Kanske är det så att många sedlar rent av inte finns fysiskt längre, de kan ha gått sönder och är utslitna, säger Christina Wejshammar.

Tidsplan för sedelutbytet

200-kronorssedel i nästa etapp

Henrik Björkman, ansvarig för cash management på Loomis, tycker att den första etappen av utbytet har gått smärtfritt.

– 1000-lapparna har vi relativt enkelt kunnat införliva i våra ordinarie transporter. Med så höga valörer behöver vi ju inte packa så många sedlar för att komma upp i varje transports värdelimit. Med 50-lapparna är det lite svårare, dem behövs det ju betydligt fler av för att nå värdelimiten så de kräver mycket fysisk plats. Men nu har det ju som sagt inte kommit in så många av dem så det har flutit smidigt ändå, säger han.

I nästa etapp, med start i oktober 2015, ska nya 20-, 50- och 1000-lappar ut på marknaden. Dessutom släpps den helt nya 200-kronorssedeln. Motsvarande valörer i de gamla sedlarna blir ogiltiga efter 30 juni 2016. Och här ser Henrik Björkman betydligt större utmaningar.

– Den här etappen skiljer ju sig från den första på så sätt att det nu samtidigt ska ut nya sedlar på marknaden, det är inte bara gamla som ska samlas in. Det innebär att det kommer att finnas väldigt mycket mer kontanter i omlopp totalt, vilket vi givetvis måste ta höjd för.

– Tanken med att släppa 200-kronorssedeln i första etappen är ju att det ska minska behovet av 500- och 100-lappar på marknaden. Det tycker vi är positivt och en bra strategi. Konsekvensen för handeln är ju dock att 100-kronorssedeln i större utsträckning kommer att bli en växelsedel, vilket man måste ta hänsyn till när man planerar sina kassor.

Vi är förberedda

Att det under sedelutbytet kommer att vara extra stora mängder kontanter i omlopp på marknaden har ibland beskrivits som en säkerhetsrisk. Men här håller Henrik Björkman inte med.

– Oavsett hur många sedlar som är i omlopp så jobbar vi efter våra limiter. Handeln har ju sina i exempelvis kassalinjen och kassaskåpen, och vi har våra limiter i serviceboxarna, i våra transporter och vid uppräkningarna. Så det som kommer att hända är att vi får köra något fler transporter, men det ser jag inte som en ökad säkerhetsrisk, säger han.

För Loomis del handlar mycket av arbetet nu om att på bästa sätt förbereda sig för den etapp som startar till hösten nästa år.

– Det är en utmaning, men absolut ingen omöjlig utmaning. Jag tycker att vi i samband med Panaxia-kraschen visade att vi klarar stora omställningar bra – och det var ändå en helt oväntad händelse. Nu har vi helt andra förutsättningar och har redan kunnat beställa nya uppräkningsmaskiner, förbereda vår personal, sett över våra transporter och så vidare. Den här gången kommer vi helt enkelt rätt in i omställningen, säger Henrik Björkman.

Källor: Riksbanken, SvD

Följ oss: